Crossoverlegenderna D.R.I. (Dirty Rotten Imbeciles) har fyllt 40 år men fortsätter att turnéra världen över. Bandet har förvisso inte levererat någon ny musik sedan fullängdaren ”Full speed ahead” 1995 och EP:n ”But wait… there’s more!” 2016 men har nästan oavbrutet varit ute och spelat under de dryga 35 år som bandet funnits. Det stora genombrottet kom som bekant med albumen ”Crossover” 1987 som bröt gränserna mellan punk, hardcore och thrash metal och gjorde D.R.I. till banbrytare på metalscenen. Kurt Brecht, som tillsammans med gitarristen Spike Cassidy grundade bandet 1982 och är de två stadigvarande medlemmarna sedan dess, har fullt upp med att förbereda sig för att lämna hemstaden Houston för att bege sig ut på ännu en turné när vi når honom på telefon.
– Det är ganska sällan vi lyckas komma och spela så här långt norrut i Europa. Vår bokningsagent har mest fixat spelningar nere i Spanien och Frankrike eller i England och Irland. Men nu har vi tjatat på dem så att vi fick till den här vändan och går det bra så ska vi nog se till att komma tillbaka lite oftare. I Sverige har vi nog bara varit ett par gånger förut och det var nog i slutet på 80-talet senast skulle jag tro.
De senaste åren har en rad band kommit som kallar sig crossover och tar soundet som D.R.I. var med och skapade in i 2010-talet. Municipal Waste, Iron Reagan, Power Trip och svenska Lowest Creature (som supportar D.R.I. i Stockholm) är några exempel. Kurt har noterat det ökande intresset både hemma i USA och i Europa.
– Intresset för vår musik är ganska likartat i Europa och USA. Den stora skillnaden är väl att vi inte spelar på så många festivaler i staterna. Intresset för den här typen av musik verkar vara rätt stort i länder som Belgien och Holland. Och i Storbritannien så har vi märkt att folk verkligen börjar bli intresserade för crossover igen vilket är kul.
Vad kan publiken förvänta sig av spelningarna?
– Folk förväntar sig ju vissa låtar från vissa album så vi försöker spela alla de populära låtarna naturligtvis och så några vi själva gillar lite extra också. Vi spelar ju i ungefär en och en halv timme varje kväll så vi hinner ju med rätt många låtar eftersom de är rätt korta. Och publiken headbangar och stagedivar under spelningarna så det verkar ju som om de gillar låtvalen vi gjort.
Headbanging, moshpits och stagediving. Fysiska aktiviteter som ibland kan orsaka skador på utövarna. Men det är ingenting mot hur det var förr i tiden minns Kurt då det fanns vattentäta skott mellan bandets fans beroende på vilken musik man gillade. Något som ofta resulterade i våld och blodvite.
– I mitten på 80-talet när vi började bli större så var uppdelningen beroende på vilken typ av musik man gillade betydligt strängare. När vi spelade så kom det ju både punkare och metalfans och det var ganska ofta som det uppstod slagsmål med blodvite i publiken. Skinheads kom dit bara för att spöa få upp långhåriga snubbar. Jag vet inte hur många gånger vi har hotat med att avbryta spelningar om inte folk slutade slåss. Men allt eftersom tiden gick lugnade det ner sig och fansen började acceptera varandra istället. Det var dock aldrig så i Europa utan bara i USA av någon anledning.
Men om man ser tillbaka på det nu så kan man ju konstatera att ni var med och bröt upp genreindelningen vilket bara har gynnat den hårda musiken i stort.
– Ja, nu mer blir vi ju inbjudna till alla typer av festivaler och spelningar. Det kan vara allt från death metal, punk eller hardcorefestivaler som vill ha oss och det säger väl att vi tilltalar en rätt bred publik idag och det är ju det crossover egentligen handlar om, konstaterar Kurt Brecht nöjd.
/Magnus Tannergren
Publicerad första gången i Slavestate.se 2019