Damage Ink. - Thrash Metal & Crossover Webzine

Leta i den här bloggen

Hem
Skivorna
Intervjuerna
Stagedive to hell - en poddserie om svensk thrash metal
Om Damage Ink.

Visar inlägg från januari, 2024

Visa alla

Inlägg

Recension: Xion - Between shadows and gods

Recension svensk thrash

+

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

Fler inlägg

Translate

Caught in a mosh!

Andra har läst

Intervju med Kurt Brecht från D.R.I. (2019)

Crossoverlegenderna D.R.I. (Dirty Rotten Imbeciles) har fyllt 40 år men fortsätter att turnéra världen över. Bandet har förvisso inte levererat någon ny musik sedan fullängdaren ”Full speed ahead” 1995 och EP:n ”But wait… there’s more!” 2016 men har nästan oavbrutet varit ute och spelat under de dryga 35 år som bandet funnits. Det stora genombrottet kom som bekant med albumen ”Crossover” 1987 som bröt gränserna mellan punk, hardcore och thrash metal och gjorde D.R.I. till banbrytare på metalscenen. Kurt Brecht, som tillsammans med gitarristen Spike Cassidy grundade bandet 1982 och är de två stadigvarande medlemmarna sedan dess, har fullt upp med att förbereda sig för att lämna hemstaden Houston för att bege sig ut på ännu en turné när vi når honom på telefon. – Det är ganska sällan vi lyckas komma och spela så här långt norrut i Europa. Vår bokningsagent har mest fixat spelningar nere i Spanien och Frankrike eller i England och Irland. Men nu har vi tjatat på dem så att vi fick till de

Intervju med Scott Ian från Anthrax (2014)

Anthrax var alltid den där osnutna slyngeln i förhållande till alla andra thrash-band på 1980-talet. Med sina shorts och låtar som hämtade sitt stoff från Stephen King och Judge Dread och med ett betydligt punkigare sound än kamraterna från västkusten stod Anthrax ut. Skivorna "Spreading the disease" (1985), "Among the living" (1987) samt i viss mån "State of Euphoria" (1988) är och förblir klassiker i genren. Scott Ian har varit med från början i bandet som han startade tillsammans med Dan Lilker. Scott har skrivit lika många odödliga riff som vilken Hetfield, Hanneman, Mustaine eller för den delen Iommi som helst. "Jag har ingen direkt show eller scenpersonlighet att tala om. Bara mina historier." Jag ringer upp Scott Ian för att tala om hans kommande framträdande i Stockholm nu i januari där han under tre timmar berättar minnen från sina dryga 30 år som rockmusiker. Han är ganska trögintervjuad. Svaren är till en början ganska korthuggna och

Intervju med Brian Lew om boken Murder In The Front Row + poddintervju med Adam Dubin om filmen

Tonårsversionerna av Brian Lew, Dave Mustaine, Lars Ulirich och Ron McGovney. Det var strax före nyår 1982. Närmare bestämt den 28 december. Brian Lew hängde hemma i vardagsrummet hos sin kompis Mark Whitaker på 3132 Carlson Boulevard. Några andra polare till Brian dök också upp med alla sina instrument och började flytta möblerna i vardagsrummet för att göra plats för dessa. Man ville repa med en ny kille i bandet som man ersatt den tidigare bassisten Ron med. James, Lars och Dave presenterade en långhårig typ med utsvängda jeans som Cliff och sedan började repet. Brian tog några bilder med sin kamera som han alltid hade med sig. Men han tog inte så många. Film var dyrt och bandet hade han sett spela förut. Några månader tidigare hade han varit på plats vid deras första liveshow nere på klubben The Stone i San Fransisco. Han tog bilder då också.    "Metallica var bara ett band bland många då. Det fanns hur många band som helst och hur många ställen som helst att se dem på.  "